Känn ingen sorg

Jag är ganska så världelös på det här med att blogga, jag vet. Dels för att tiden inte finns och kanske också allra mest för att viljan, insperationen och motivationen inte finns. Vissa dagar skulle jag kunna skriva meterlånga sidor om mitt liv, mina funderingar och allt som hör därtill. Medan jag andra dagar absolut verkligen inte har någonting alls att dela med mig av. Just ikväll har varit en sån där hopplös kväll när jag suttit gång på gång och klickat upp den här sidan, börjat skrivit något och sedan klickat ner allt lika snabbt. 
Men trots det sitter jag här igen och försöker ge det en liten chans i alla fall.
 
Min senaste vecka har varit väldigt intensiv. Full av jobb, träning, teoriplugg, en helvetes benhinneinflammation och så har jag myst massor med Jonas såklart. Min fina Jonas.
Helgen började jag med ett spinningpass tillsammans med Emilia. (Ni kan ju bara gissa hur duktig jag kände mig som spenderade en fredagskväll på gymmet.) 
Har också haft besök av Emma idag och i morgon kommer äntligen Jonas hem från Umeå. Där han har tillbringat helgen. Tills dess längtar jag massor.

Förutom att jag strax ska försöka sova så ska jag krypa ner under täcket igen och fortsätta kolla på "Känn ingen sorg", jag fullkomligt älskar den filmen. Tror jag tappat räkningen på alla gånger jag sett den nu.
Tycker den är så himla genomtänkt, fin, mysig och bra på alla sätt och vis. 
 
 
 
 
 

-

Jag är hemma och ledig idag, tycker att det såklart är oerhört skönt men också så himla segt. Jag är en sån person som alltid måste göra någonting och ha saker planerade. 
Har inte gjort något alls idag trots att jag har så himla många måsten egentligen som jag borde göra nu när jag är ledig. Borde städa lägenheten, plugga teori och sånt. Istället har jag kollar på Pretty littler liars hela förmiddagen. Klickade också nyss hem en ny vinterjacka ch en silvrig bikini. Vet inte vad jag ska med en ny bikini till nu i januari. Kanske något undermedvetet hopp om att det blir något resande snart så att jag får tillfälle att använda den eller något. Den var i alla fall så himla fin att jag bara inte klarade av att motstå den. 
 
Jag ska passa på att ägna resten av eftermiddagen till en storstädning av lägenheten, sen ikväll ska jag på ett spinningpass tillsammans med Emilia. Har äntligen kommit igång med träningen lite igen och det känns så galet skönt. Igår förvånade jag mig själv genom att köra två pass. Morgonpasset bestod av 5 km löpning, vilket var galet jobbigt för en otränad som mig. (speciellt när jag inte tränat kondition och knappt något annat heller sen innan jul) sen på kvällen gick jag och Emilia på ett pilates-pass. 

Har lovat mig själv att 2014 ska bli ett hälsosamt och nyttigt år. Det har jag i och för sig lovat mig själv de senaste 7 åren också utan resultat men det måste bli så nu. 2013 blev ju trots allt min start under i alla fall de sista 4 månaderna av året och det är alltid en bra början.
 
 
En bild från mitt duktigaste, hurtigaste moment ever. Jag och Jonas kom på klockan 23 en fredagskväll att vi skulle ut och springa. 

Lurvas

De senaste dagarna för mig har varit väldigt tunga, nästan för tunga för att ens kliva upp ur sängen och göra någonting alls.
Jag gick runt dagarna innan och försökte förbereda mig, men hur förbereder man sig för att förlora en familjemedlem och bästa vän? Det går inte. Hur stark jag än trodde att jag var så hade jag fel. I torsdags var en utav de absolut jobbigaste dagarna i hela mitt liv och den sorgen och tomheten som lever kvar kan ingen någonsin ta ifrån mig. Men jag vet att min älskade Lurvas slipper ha ont nu. Han är på ett ställe där smärtan inte längre finns och där han kommer ha så fina hundår som man bara kan ha tills dess att vi ses igen. Det är min enda tröst i det här.
Mitt älskade fina hjärta.
 
 
 
RSS 2.0